Testade att ha graman på honom. Har ingen riktigt så gjorde en egen av två tyglar. Funkade helt okej faktiskt.
Han var pigg och glad som alltid. Sökte sig neråt en hel del men har svårt att ta ut steget i traven när man "håller ihop" honom. Men det kommer. Vi tog en runda med en ganska lång och "jobbig" backe så han tränar upp sin rumpa och förhoppningsvis blir av med lite fett. Han gillade backen och tog satts och drog iväg i sin schwungiga trav. Jag kände hur han verkligen tog i. När vi var upp för backen och traskade runt på en stig i skogen så hörde vi ett knak en bit därifrån.
Det var en älg. Gissa vad Volmar gjorde då? Han skrek ut världens gnägg och ville springa efter. Haha! Hur många hästar gör så tro? Heehe.
När vi kom ut på vägen igen och vände hemåt så fattade jag galopp upp för en liten backe. Han öste på i fullfart. Backen blir lite flack på ett ställe, nästan lite neråt, några meter. Jag samlade upp honom och satte mig ner. Utan att ta så mycket i honom och han saktade faktiskt ner. Tills jag ställde mig upp sista biten i backen. Han älskar verkligen att springa fort. Han trippade på och var super härlig resten av vägen hem. Väldigt lyhörd och med på noterna. Han var väldigt trevlig och eftergiven i munnen när vi skrittade. Något trippig men väldigt mjuk, för att vara han. Riktigt skönt att inte ha honom hängandes i händerna. Alltså börjar han få lite muskler i halsen så han orkar bära huvudet själv. Härligt när det börjar ge resultat.
Kom på att Volmar borde kunna ha Zaffies gamla benskydd. Och visst hade jag rätt, de passade perfekt. Så nu har Buffalo V egna benskydd också ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar