Idag tog jag den andra sprutan mot livmoderhalscancer och jag var faktiskt inte så rädd denna gång! (sist jag tog sprutan fick jag panik-ångest och började störtlipa..)
Precis innan sjuksköterskan skulle sticka in sprutan sa Sara som stod vid dörren "Tänk på Olle så går det bra!"
Och sköterskan tittade upp och undrade vem det var och då sa jag "Det är min ponny" men lite pipig/nervös röst.
Och då började alla skratta! Verkligen gap-skratta åt mig som inte fattade någonting :( det var 3 sjuksköterskor och lite mer folk i rummet så dom fick sig ett gått skratt.
Efter att alla hade lugnat ner sig sa hon som skulle ta sprutan på mig "ja, jag trodde det var din kille! och så var det en liten ponny!"
Vad är det för kul att jag har en ponny?
Aja efter skrattet stack hon till och det gjorde riktigt ont! :( Usch jag tycker synd om mig själv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar