Tankar om prestation och lite till

Idag har jag vart på Programridning. Det är att man rider ett valfritt dressyrprogram och när man har ridet klart kommer dommaren ut och säger vad den tyckte om ritten, vad som va bra/dåligt osv.
Jag hade med mig Diwa eftersom jag ska tävla henne på lördag. Idag red jag L:A. Hon kändes väldigt bra på framridningen men inne på banan tyckte hon att ena kortsida va superläskig, så varje gång vi red förbi där blev hon stel som en pinne :( Men travdelen gick bra, hon hade stadig form och bra takt. Igaloppen vet jag inte vad som hände, för det första fick hon någon fluga i öran och skakade som aset med huvet (inte det lättaste att göra en 10m volt med en häst som skakar med huvet och inte lyssnar ett dugg..) så då fick vi bara en 4..
Andra galoppen gick bättre men inte helt okej..
Så i helhet är jag inte så nöjd med ritten och jag VET att hon kan MYCKET bättre än vad hon gjorde idag, så jag blev lite besviken :/ men domaren tyckte det såg ganska bra ut, hon sa att nästan alla L:A ponnyer går som Diwa gör och man behöver inte rida felfritt för att pli placerad. Kankse stämmer? Oftast är det ju vi ryttare som har så höga målsättningar på sig själva. Det har iaf jag, jag vill alltid göra bäst och vinna och jag försöker att inte tänka så men det är så svårt. Så fort jag har ridet ett dressyr program tänker jag alltid att det gick dåligt på något sätt..Bara för att jag VET att jag kan rida bättre på träningar blir jag arg på mig själv när jag inte kan rida lika dant på tävlingar, och på så sätt blir det att jag har prestationsångest..
Jag tror också att det har med att man inte får tillräckligt med beröm. Det kan bara vara att "vad fint hon går nu" även att hon inte går helt bra kan det bara vara bra för ryttaren att höra att man är bra och att man gör något bra.
Det märker jag själv, ifall jag får beröm av mamma som säger att "nu ser hon fin ut, fortsätt så" då blir det att man tuffar till sig lite och fångar känslan osv.. Men tyvärr får jag nog lite för lite beröm tror jag?
ganska svårt att förkara, eller rättare sagt jag kan inte förklara det. Har försökt föraklara det för Ellen men jag tror inte hon fattade, lite kanske men inte själva grejen? x) hah..

Det jag har försökt att säga i denna virriga text är att vi ryttare borde tro på oss själva och vi borde känns oss duktiga! Jag som är/var lite blyg av mig och inte vågar tro på mig själv, har det blivit att jag inte har vågat rida, jag har trott att jag gör fel eller att andra ska tycka att jag rider dåligt eller att min häst går fult och dåligt osv..Detta är mest på tävling..

SÅ! Lita på er själva och bli stolta över er när någon berömmer er! Man får känna sig mallig ;)

Diwa bus <3