Trixi

Okej, tänkte skriva lite om Trixi.
Hon är en c-ponny på 137cm och är importerad från England.En väldigt personlig skäck men mycket humör. Det var inte meningen att vi skulle köpa henne, men när mamma följde med våran granne ner till Malmö för att att hälsa på hon någon hästhandlare, såg hon en liten ponny intryckt i ett hörn, omringad av massa uppsressade hästar. Och när  den lilla ponnyn lyfte huvudet och mötte mammas blick kunde hon inte stå emot.Så hon köpte henne för en billig slant.
Efter några veckor kom en STOR lastbil in på stallplan och en pluttig ponny lastades av. Jag som bara var 8 år och inte va redo att rida in en helt förvildad ponny, så vi lämnade Trixi till en kompis som skulle rida in henne och börja tävla på henne om allt gick som det skulle. Och det visade sig att Trixi va en riktig hoppkanon!
Efter några år när jag hade blivit lite större och hade sålt min gamla b-ponny tog vi tillbaka henne och jag började rida henne mer och mer. För 3 årsen började vi träna fälttävlan och det va den rätta grenen för henne!
Så, vi började tävla fälttävlan och blev placerade några gånger, och då var det klassen P70.
Eftersom det bara gick framåt och framåt med henne, skulle vi kvala in till SM i fälttävlan i år 2011. Men hon började bli lite småhalt. Så hon fick vila i en vecka, men det verkade inte bli bättre. Så vi åkte till veterinären och det visade sig vara hovledsinflamation och behandlade henne. Vi frågade hur länge det skulle ta tills det blev bra, dom sa att det kunde ta en månad innan det va helt bra. Men efter tre besök utan att hon blev bättre. Nu för någon vecka sen åkte vi till veterinären igen och fick ett väldigt hemskt besked. Dom tror att hon aldrig skulle bli bra...Så nu ska hon få vila hela sommaren och om hon inte blir bra så ska vi ta bort henne.. En väldigt äcklig tanke.. Vi som har varit tillsammans i flera år och vi har vunnet hur många hopptävlingar som hellst, och våra minnen..Usch, börjar lipa bara man skriver om det..
Men det är tur att man har tre stycken till små änglar i stallet som gör mig hel. Men dom tänker jag skriva om i morgon :)  Har det bäst!

       /Jennifer