Vi köpte henne lite provisoriskt bara för att jag skulle ha en häst att tävla efter att min galna gamla c-ponny hade åkt.
När vi köpte henne hade hon gått L:A6 dressyr och höll på med Fei rörelser, men hade inte hopptävlat något, bara tränat. Men på något vis fastnade jag för henne. Det va något speciellt med den helt normala bruna ponnyn.
Efter en vecka när jag hade fått hem henne åkte jag och min kusin till ett fälttävlans läger i Söderköping. Det var verkligen skitkul och jag lärde känna Diwa och hon mig. Så när sista dagen på lägret hade dom en tävling, och gissa vem som vann den? hah, jag och Diwa så klart!
Efter några år tillsammans när jag blev lite äldre och lite starkare kunde jag rida henne ordentligt i dressyren. Så började vi tävla dressyr och plockade rosett efter rosett.
Men sen hände det något, jag vet inte vad, men jag ramlade av Diwa och blev rädd. Jag vågade inte hoppa och knappt rida ut. Så Diwa fick gå lite lugnt medans jag hade Trixi och tack vare henne har jag fått upp mitt självförtroende. Medan jag hade fullt upp med Trixi och tävlade henne fick mamma för sig att betäcka Diwa men den supersnygga ponny hingsten Top Nordpol. Diwa blev dräktig och man såg hur magen växte. Men något hände och det började droppa mjölk ur henne för någon månadsen, och efter någon dag så låg det ett litet dött föl i boxen. Diwa blev väldigt deppig och det va då jag fick för mig (för att göra henne på bättre humör) att jag ska börja tävla fälttävlan på henne i år, vilket hon verkligen älskar! Det passade bra att rida henne när inte Trixi funkar. Så nu har jag hållit igång Diwa i en månad (fast bara skrittat och tagit lite galopp i skogen) Trodde aldrig att jag skulle våga rida ut på henne som jag gör idag, men det är tack vare Trixi.
.
